elaina

30 mars 2007 22:39

Det är väl nå´n Nisse...
;0)

La famiglia

30 mars 2007 22:49

"Vad kan jag har skrivit som kan kommenteras på det sättet" var det första jag tänkte när jag såg elainas kommentar. Vaddå nisse? Tomtenisse eller? Jag var tvugnen att titta efter vad jag skrivit, och då kom jag ihåg. Och visst var det väl någon nisse.

Lisbeth

31 mars 2007 09:06

Det var nisse dvs Nils Ferlin!

På Arendorffs tid

text och musik: Nils Ferlin

På Arendorffs tid
då var himmelen vid
då var stjärnorna nära att se.
Det var glädje och skratt;
blev man haffad en natt
var de' ingenting särskilt me' de'.
Det var uppåt, det kan jag förkunna,
fast man bodde ibland i en tunna.
Och man frös och man svalt
men man klarade allt.
De' var ingenting särskilt me' de'.

Nu är tillvaron hård
så på gata som gård,
så på krog som på pilsnerkafé.
Man får sitta så tyst
som ett trä och en byst:
kan ni se något särskilt i de'?
Nej, på Arendorffs tid fick man andas
och med grevar och friherrar blandas.
Var man dum i sin trut
ja, så åkte man ut:
De' var ingenting särskilt me' de'.

Det var lustiga år,
men med slätkammat hår
nivelleringen gjorde entré.
Och så blev det så här:
vi är lika som bär.
Kan ni se något särskilt i de'?
Folk betalar sin skatt och är snälla
fastän inte ett skvatt originella.
Nu är tillvaron platt
som en nedsutten hatt.
Ja' ser ingenting särskilt i de'.

Ja, man lever och tär
på den kropp som man bär,
och så ligger man där ett-tu-tre.
Och så fraktas man bort
i en billig transport.
De´ är ingenting särskilt me´ de´.
Om en fågel en drill ville drilla
vid ens färd var det inte så illa,
men om prästen är skral
och drar in på sitt tal
är de´ ingenting särskilt me´ de´.

La famiglia

31 mars 2007 09:27

Lisbeth, kunskap eller Google. Jag gissar på kunskap.